Kattsnack

En morgon på tricken, söder om söder.

Jag slår mig ned i ett säte och påbörjar min c:a 15 minuter långa färd till det nödvändiga ontet, arbetet.

Nuförtiden är ju tunnelbanevagnarna ganska stora.  Vill inte göra bort mig och ens spekulera i hur många som får plats i en vagn men nog är det ganska många iaf.  Under mornarna är det inte alls vanligt med mobilpratande resenärer, de flesta är fortfarande psykiskt sett kvar i bingen och sitter närmast och halvsussar fortfarande.

Men, det finns ju undantag.

Som jag nämde tidigare, jag slog mig ner på ett säte...
Bredvid mig hade en dam i 45-årsåldern just tagit fram sin mobil och ringt ett samtal.

Mobilkonversationen tog fart, här följer en promille av de meningar som sades:

- "Ja, du vet Smulan, det är den tuffaste katt jag sett"
- "Tusse har precis lärt sig uträtta sina behov i lådan"
- " Som jag alltid har sagt, Pantera ska egentligen vara en utekatt"
- "Nuförtiden vill inte Molly gå i koppel längre"
- "Sist jag kliade Missan så fräste hon åt mig. Har du förresten tänkt på hur aggressiv hon blivit?"
- "Vi döpte ju Pantera eftersom hans farfar, Metallica. Som ju också är döpt efter ett rockband."
- "Sa jag förresten att Smulan är den tuffaste katt jag sett?"


Ja, ni hajar att jag råkat sätta mig bredvid ett maniskt kattfreak som - om möjligt - samtalade med en än mer manisk kattidiotmänniska.  Inget ont om de små katterna, men denna 45-årige dam var bara för mycket.

Jag satt och vred mig i plågor för att jag tvingades lyssna på skiten.   Folket runt omkring hade narturligtvis också uppmärksammat detta kattfreak och de kunde se hur jag torterades. 
Vän av ordning borde kanske tycka att jag antingen skulle bett kattkärringen att sluta prata i mobilen sådär på morgonkvisten alt. bytt plats.

Men så jobbar inte riktigt S-Å Gen. 

Hur som haver,  vid Rådmansgatan befriades jag äntligen från denna terror då jag klev av vagnen, helt yr av allt kattsnack.

Man kan bara undra hur jävla långe som kattkärringens samtal varade, och hur länge samtalsmottagaren höll sig vid liv.
Ty denna kattkärring var helt sanslös!

Med omtanke:
//S-Å Gen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0